Fredag
Saknar mina små livliga odågor. Det är aldeles för tyst och trist här utan dom. Inga bra frågor som man får fundera på i flera års tid innan man har ett såpass bra svar att det tillfredställer dom några minuter iaf. Inga goa barnarmar som kommer och smyger sej runt en för en megakram när man ser tv eller en unge som tränger ut en ur sängen för att den är jättegosa sjuk. Hjärtat är inte helt om dom inte är här. Men nu ser vardagen ut såhär och jag måste acceptera det just nu. Vad framtiden säger är en annan sak.
Jag är inget utan mina barn. Jag gör allt för dom och allt jag har gjort hitills har varit för deras skull.
Och du.. du vet att jag menar dej. Jag kan iaf säga att jag står för allt och jag är ingen billig skitkopia av dej i min blogg. Det jag skriver kommer inte att tas bort och jag kommer inte att ta bort min blogg för att det svider när det gäller. Ist för att du sitter på ditt breda arsle kan du ju skriva eller varför inte prata med mej direkt. Eller är det jobbigt att jag har blivit stark och bra igen så du inte kan sätta dej på mej? För bara så du vet.. jag kommer aldrig att tillåta det hända igen. Jag är tillbaka och jag slåss för det som är viktigt. Du lyckades en gång. Du gör det inte igen.
Jag är inget utan mina barn. Jag gör allt för dom och allt jag har gjort hitills har varit för deras skull.
Och du.. du vet att jag menar dej. Jag kan iaf säga att jag står för allt och jag är ingen billig skitkopia av dej i min blogg. Det jag skriver kommer inte att tas bort och jag kommer inte att ta bort min blogg för att det svider när det gäller. Ist för att du sitter på ditt breda arsle kan du ju skriva eller varför inte prata med mej direkt. Eller är det jobbigt att jag har blivit stark och bra igen så du inte kan sätta dej på mej? För bara så du vet.. jag kommer aldrig att tillåta det hända igen. Jag är tillbaka och jag slåss för det som är viktigt. Du lyckades en gång. Du gör det inte igen.
Kommentarer
Trackback
